Slovenien   

Juli-05. På väg till Italien men "fastnade" i Slovenien. Vi tog vägen via Wurzenpass. Vilken natur. Ståtligt med alla dessa berg. Men är man åksjuk, ja då ska man ta en åksjuketablett, för vägarna är verkligen slingriga.

Vi stannade i Kranjska Gora, för att se backen där Pernilla Wiberg kör för fullt på vintern. Men nu, på sommaren, så betar kor och hästar mitt i backen.

Kranjska Gora var verkligen inget stor ställe. Vi korsade floden Pisnica med sitt gröna, kalla vatten. Här var det bara tårna man ville bada.

Nu ville vi upp i de höga bergen. Vi såg en skylt om att det skulle vara ett ryskt kapell i närheten. Och det låg inte alls långt från vägen upp i alperna. Det var ryska krigsfångar som byggt vägen, som delvis var av små gatstenar. Vilket jobb!

Uppe på ca 1600 meter möttes vi av en vidunderlig utsikt. Hela Slovenien består av alper och dalar. och får man möte med en buss, ja då är det bara att backa.

Utmed vägarna står det vägskyltar med ett ? i, om någon vet vad det betyder så är jag tacksam om du berättar det för mig.

Nova Gorica, staden som är delad mellan Italien och Slovakien. På den Italienska sidan heter den Gorizia.